Text: Sven Forsström
Foto: Inger Lantz
Den här artikeln handlar om...
I flera hundra år har ridinstruktörer världen över försökt inpränta i sina elever hur viktigt det är med eftergift vid ridning. Ändå ser man ständigt ryttare, som inte ger sina hästar eftergift utan hellre väljer en ändlös dragkamp. Och detta gäller även ryttare, som i övrigt är tekniskt duktiga att rida.
Hur kan det komma sig? Har alla ridinstruktörer i alla tider varit så dåliga på att förklara hur och varför man ska ge eftergift? Det kan väl ändå inte vara möjligt. Eller är detta med eftergift så oerhört krångligt och svårt att förstå att det bara är ett litet fåtal människor förunnat att ta det till sig? Nej, det verkar inte heller rimligt! Hur kan det då komma sig att detta med eftergiften är så svårt för ryttare att ta till sig?
(inkl. moms och frakt)